Ma4 - Kapitel 1 - Trigonometri

1.1 Trigonometri och enhetscirkeln

Inget nytt här, ni bör känna igen er från de tidigare kurserna. Om inte, repetera de grundläggande trigonometriska funktionerna $\sin$, $\cos$ och $\tan$!

Repetition av trigonometri (sid 10-11)

Teori börjar på sidan 10 och tillhörande övningsuppgifter finns på sidan 11.

Övningsuppgifter sidan 11
1102 1103 1104 1105 1106 1107        



Enhetscirkeln (sid 12-15)

Här känner ni också igen er tror jag. Öva er på hur enhetscirkeln fungerar, kom ihåg att man ALLTID utgår från positiv x-axel och moturs räknas som positiv riktning medan medurs som negativ riktning. Passa också på att leka lite med enhetscirkeln och de tre grundläggande trigonometriska funktionerna i GeoGebra apparna nedan.

GeoGebra
Enhetscirkeln I
Trig functions vs Geometry definitions
Unit Circle - exact values
Trigonometri och Enhetscirkeln

Övningsuppgifter sidan 14-15
1110 1111 1112 1113 1114 1115 1116 1117 1118 1119
1120 1121 1122 1123 1124          



Trigonometriska ekvationer (sid 16-19)

De tre grundekvationerna är följande:

$\sin x =$ konstant
$\cos x =$ konstant
$\tan x =$ konstant

Precis som när ni löser exempelvis en vanlig linjär exvation $4x+4=8$ så är målet att frigöra $x$-et. Till en linjär ekvation finns endast en lösning. När det däremot handlar om de nya trigonometriska ekvationerna har man nu har oändligt många lösningar, vilket är en konsekvens av att nya lösningar genereras för varje varv man snurrar. När vi introducerat dessa funktioner har vi kopplat dem starkt till vinklar, detta för att ge en visuell geometrisk tolkning. Men teoretiskt behöver den obekanta variablen $x$, eller $v$ eller vad den nu kan ha för beteckning representera vad som helst. Alltså måste alla tänkbara värden på variabeln undersökas.

För att förstå hur det hänger ihop är enhetscirkeln åter igen central. Med hjälp av enhetscirkeln blir ekvationslösningen begriplig och man "ser" hur och varför de olika trigonometriska funktionerna får olika lösningar.

Dessa båda GeoGebra appar visar hur de olika lösningarna uppkommer. Lek med denna tills dess ni har koll på hur det funkar!

Övningsuppgifter sidan 17-19
1129 1130 1131 1132 1133 1134 1135 1136 1137
1138 1139 1140 1141 1142 1143 1144 1145    



Enhetscirkeln - symmetrier och exakta värden (sid 20-24)

Fjärde delavsnittet i 1.1 startar på sidan 20 och övningarna finns på sidan 22-24.

Övningsuppgifter sidan 22-24
1148 1149 1150 1151 1152 1153 1154 1155 1156
1157 1158 1159 1160 1161 1162        

1.2 Trigonometriska formler

Här samlas de centrala trigonometriska sambanden: trigonometriska ettan, additions- och subtraktionsformler, dubbla vinkeln samt ekvationer och formler.

Trigonometriska ettan (sid 25-28)

Det finns en uppsjö av samband mellan olika trigonometriska uttryck. En del av dessa härleds direkt ur enhetscirkeln, övriga kan därefter härledas genom algebraiska manipulationer. Det första sambandet som brukar läras ut är den så kallade trigonometriska ettan, den ser ut såhär:

$ \sin^2 v + \cos ^2 v =1$

Som ni kommer ihåg avläses sinusvärdet på y-axeln och cosinus på x-axeln för en viss given vinkel $v$. Det är inte svårt att se den trigonometriska ettans likhet med pythagoras sats. Mycket riktigt bevisas denna sats också enklast med pythagoras sats. Den finns en övning i boken (1111) där detta bevis skall utföras.

Övningsuppgifter sidan 25-28
1206 1207 1208 1209 1210 1211 1212 1213 1214 1215
1216 1217 1218 1219 1220 1221 1222 1223 1224  



Additions- och subtraktionsformler för sinus och cosinus (sid 29-31)

Några viktiga och mycket användbara trigonometriska identiteterär de så kallade additionsformlerna. Dessa formler dyker upp både i matematik och fysik. Formlernas utseende är inget ni behöver lägga på minnet, vi har formelsamlingar till detta. Däremot kan det vara en bra algebraisk övning att härleda dem.

Övningsuppgifter sidan 30-31
1227 1228 1229 1230 1231 1232 1233 1234 1235 1236
1237 1238 1239 1240 1241 1242 1243      



Formler för dubbla vinkeln (sid 33-34)

Dessa är en direkt följd av additionsformlerna. Sätt $u=v$ i likheten

$\sin(u+v)=\sin u \cos v + \sin v \cos u$

Då får man formeln för dubbla vinkeln för sinus

$\sin 2u = \sin(u+u)= \sin u \cos u + \sin u \cos u= 2 \sin u \cos u$

På motsvarande sätt kan man härleda en formel för cosinus av dubbla vinkeln.

Övningsuppgifter sidan 34
1245 1246 1247 1248 1249 1250 1251 1252 1253 1254
1255 1256 1257 1258 1259 1260 1261 1262    



Ekvationer och formler (sid 35-37)

Detta avsnitt är en fortsättning på avsnittet om trigonometriska identiteter. Där skulle man lära sig att känna igen den trigonometriska ettan, förklädd i olika skepnader. Här kan fler identiteter vara dolda och det gäller att känna igen mönster och att komma ihåg NOLLPRODUKTREGELN . Det finns inga egentliga genvägar för att bli bekväm och bra på att hantera trigonometriska ekvationer. Det är erfarenhet och att ha koll på trigonometriska omskrivningar som förbättrar framgångsprocenten!

Övningsuppgifter sidan 36-37
1268 1269 1270 1271 1272 1273 1274 1275 1276 1277
1278 1279                

1.3 Trigonometriska funktioner

Kapitel 1 fortsätter med sinus-, cosinus- och tangensfunktioner samt hur trigonometriska funktioner kan beskriva och modellera periodiska förlopp.

Sinus- och cosinusfunktioner (sid 39-43)

Delavsnittet startar på sidan 39 och uppgifterna finns på sidan 40-43.

Övningsuppgifter sidan 40-43
1303 1304 1305 1306 1307 1308 1309 1310    
1311 1312 1313 1314 1315 1316        



Trigonometriska ekvationer och digitala verktyg (sid 44-45)

Detta delavsnitt har uppgifter på sidan 44-45.

Övningsuppgifter sidan 44-45
1319 1320 1321 1322 1323 1324 1325 1326    
1327 1328 1329 1330            



Förskjutna kurvor (sid 47-50)

Efter aktivitetssidan fortsätter teorin på sidan 47 med uppgifter på sidan 48-50.

Övningsuppgifter sidan 48-50
1334 1335 1336 1337 1338 1339 1340 1341 1342 1343
1344 1345 1346 1347 1348 1349 1350 1351 1352 1353
1354                  



Kurvan y = a sin x + b cos x (sid 51-53)

Flash-spel: Öppna Wave Rider på separat sida.

Johans spel: Öppna "Jakten på den perfekta kurvan på en separat sida".

Övningsuppgifter sidan 52-53
1356 1357 1358 1359 1360 1361 1362 1363 1364 1365
1366 1367 1368              



Tangensfunktioner (sid 54-56)

Avslutningen på avsnitt 1.3 har uppgifter på sidan 55-56.

Övningsuppgifter sidan 55-56
1370 1371 1372 1373 1374 1375 1376 1377 1378 1379
1380 1381 1382 1383 1384          

1.4 Radianer

På samma sätt som vi mäter exempelvis längd i olika enheter kan vi mäta vinklar i olika enheter, det är inget konstigt med det. I Sverige använder vi numera i princip alltid SI-enheter för längd, dvs. meter (m) och centimeter (cm) osv. I England/USA kör man fortfarande med yards (0.9144 meter) och inch (2.54 cm). Detta är egentligen inget problem, det är bara lite extra jobb att omvandla fram och tillbaka mellan enheterna. På samma sätt är det med de båda vinkelenheterna grader och radianer.

Definitionen av en radian är den vinkel som spänns upp i en cirkel då bågens längd är lika stor som radiens längd. Se animering nedan!

Att omvandla mellan grader och radianer är enkelt. Exempelvis ur animeringen ovan vet man att i varv i en cirkel har 360$^{\circ}$ eller $2\pi$ radianer.

Ett varv $=$ 360$^{\circ}=2\pi$ radianer. Man har alltså att

1$^{\circ}=\dfrac{\pi}{180} \approx 0.01745$ radianer.

1 radian $=\dfrac{180^{\circ}}{\pi} \approx 57.3^{\circ}$

OBS! Tänk på att ha era miniräknare korrekt inställda beroende på val av vinkelmått!


GeoGebra
DEG to RAD and RAD to DEG Illustrator
Radian Illustrator
Circular functions

Cirkelbågens längd står i direkt proportion till medlepunktvinkeln. Om medlepunktvinkeln $\theta$ i enhetscirkeln exempelvis är 47$^{\circ}$, då är längden $L$ av motsvarande cirkelbåge $2\pi \cdot \frac{47}{360}$ l.e (längd enheter).

Samma enkla resonemang gäller för arean av en cirkelsektor. Vi vet att arean av en cirkel är $A=\pi r^2$, så arean av en cirkelsektor blir då för samma medlepunktvinkeln som ovan $\pi r^2 \cdot \frac{47}{360}$ a.e (area enheter).

Om vinkeln $\theta$ istället mäts i radianer fås enligt samma resonemang:

$L=\dfrac{\theta}{2\pi} \cdot 2\pi r=\theta\cdot r$

$A=\dfrac{\theta}{2\pi} \cdot \pi r^2=\dfrac{\theta r^2}{2}=\dfrac{L\cdot r}{2}$


GeoGebra
Arc Length and Sector Area
Arc Length and Area of a Sector

Radianer och trigonometriska ekvationer (sid 57-61)

Teorin börjar på sidan 57 och övningsuppgifterna finns på sidan 58-61.

Övningsuppgifter sidan 58-61
1406 1407 1408 1409 1410 1411 1412 1413 1414 1415
1416 1417 1418 1419 1420 1421 1422 1423    



Trigonometriska modeller (sid 62-65)

Det sista teoriavsnittet i kapitlet har övningsuppgifter på sidan 63-65.

Övningsuppgifter sidan 63-65
1426 1427 1428 1429 1430 1431 1432 1433 1434 1435
1436 1437 1438 1439 1440          

Sammanfattning och blandade övningar kapitel 1

Sammanfattning finns i boken på sidan 72-73. Nedan följer test och blandade övningar för kapitlet.

Kan du det här? (sid 74)

Testa dig själv sidan 75
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14            



Blandade övningar 1

Blandade övningar UTAN digitala verktyg sidan 76-77
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27 28 29  

Blandade övningar MED digitala verktyg sidan 78-79
30 31 32 33 34 35 36 37 38 39
40 41 42 43 44 45 46 47 48  
Tillbaka till toppen