10.1 Den speciella relativitetsteorin

10.1.1 Ljusets hastighet (sid 351)

En storhet utgörs av ett mätetal och en enhet. Exempelvis 70 kg. Storheten är massa, mätetalet indikerar hur mycket massa vi har, i detta fallet 70 och enheten är kilo (kg). enheten styr mätetalet i den meningen att hade jag valt gram (g) istället så hade ju mätetalet blivit 1000 gånger större, 70 000 gram.



10.1.2 Tid och avstånd (sid 352)

Sedan 1967 har sekunden definierats som varaktigheten av 9 192 631 770 perioder av den strålning som motsvarar övergången mellan de två hyperfinnivåerna i grundtillståndet hos atomer av isotopen cesium-133.

Övningsuppgifter sidan 361
1001 1002 1003 1004 1005 1006 1007 1008 1009  

10.2 Rörelseenergi

10.2.1 Rörelseenergi (sid 362)

En storhet utgörs av ett mätetal och en enhet. Exempelvis 70 kg. Storheten är massa, mätetalet indikerar hur mycket massa vi har, i detta fallet 70 och enheten är kilo (kg). enheten styr mätetalet i den meningen att hade jag valt gram (g) istället så hade ju mätetalet blivit 1000 gånger större, 70 000 gram.

Övningsuppgifter sidan 366
1010 1011 1012 1013 1014 1015 1016 1017    

10.3 Standardmodellen för materiens uppbyggnad

10.3.1 Atomen (sid 368)

Förhållandet mellan ett föremåls massa och dess volym kallar vi föremålets densitet. Vi skulle också kunna säga föremålets täthet.
$\rho=\dfrac{m}{V}$
Enheten för densitet är vanligtvis kg/m$^3$, men ibland används även enheten g/cm$^3$.



10.3.2 Kvarkar och leptoner (sid 370)

Gällande siffror är ett viktigt begrepp att ha koll på. Några exempel:

Övningsuppgifter sidan 374
1018 1019 1020 1021 1022 1023 1024 1025 1026 1027
1028 1029 1030 1031 1032          

10.4 Krafterna

10.4.1 Om krafterna (sid 375)

Alla mätningar innehåller en osäkerhet, det kan bero på att den som utfört mätningen varit slarvig eller på att mätutrustningen har begränsningar. Osäkerheten i sig är ofta inget problem, det viktiga är att göra en korrekt och rimlig bedömning av osäkerhetens storlek.



10.4.2 Gravitation (sid 375)

Gällande siffror är ett viktigt begrepp att ha koll på. Några exempel:



10.4.3 Elektromagnetism (sid 376)

Ett viktigt begrepp inom fysiken och alla annan naturvetenskap också för den delen är storleksordningar. Storleksordningar är ett sätt att relatera mått eller mätvärden till varandra och en storleksordning är samma sak som en tiopotens!



10.4.4 Stark kärnkraft (sid 377)

Ett viktigt begrepp inom fysiken och alla annan naturvetenskap också för den delen är storleksordningar. Storleksordningar är ett sätt att relatera mått eller mätvärden till varandra och en storleksordning är samma sak som en tiopotens!



10.4.5 Svag växelverkan (sid 378)

Ett viktigt begrepp inom fysiken och alla annan naturvetenskap också för den delen är storleksordningar. Storleksordningar är ett sätt att relatera mått eller mätvärden till varandra och en storleksordning är samma sak som en tiopotens!



10.4.6 Higgsmekanismen (sid 378)

Ett viktigt begrepp inom fysiken och alla annan naturvetenskap också för den delen är storleksordningar. Storleksordningar är ett sätt att relatera mått eller mätvärden till varandra och en storleksordning är samma sak som en tiopotens!

Övningsuppgifter sidan 380
1033 1034 1035 1036 1037 1038 1039 1040 1041 1042
1043 1044                

Instuderingsuppgifter kapitel 10

Instuderingsuppgifter kapitel 10


-UPPGIFTER

-Uppgifter sidan 382
1045 1046 1047 1048 1049 1050 1051 1052    

★★-Uppgifter sidan 382
1053 1054 1055 1056 1057 1058        

★★★-Uppgifter sidan 383
1059 1060 1061 1062 1062 1063