10.1 Den speciella relativitetsteorin
10.1.1 Ljusets hastighet (sid 351)
En storhet utgörs av ett mätetal och en enhet. Exempelvis 70 kg. Storheten är massa, mätetalet indikerar hur mycket massa vi har, i detta fallet 70 och enheten är kilo (kg). enheten styr mätetalet i den meningen att hade jag valt gram (g) istället så hade ju mätetalet blivit 1000 gånger större, 70 000 gram.
10.1.2 Tid och avstånd (sid 352)
Sedan 1967 har sekunden definierats som varaktigheten av 9 192 631 770 perioder av den strålning som motsvarar övergången mellan de två hyperfinnivåerna i grundtillståndet hos atomer av isotopen cesium-133.
| Övningsuppgifter sidan 361 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1001 | 1002 | 1003 | 1004 | 1005 | 1006 | 1007 | 1008 | 1009 | |
10.2 Rörelseenergi
10.2.1 Rörelseenergi (sid 362)
En storhet utgörs av ett mätetal och en enhet. Exempelvis 70 kg. Storheten är massa, mätetalet indikerar hur mycket massa vi har, i detta fallet 70 och enheten är kilo (kg). enheten styr mätetalet i den meningen att hade jag valt gram (g) istället så hade ju mätetalet blivit 1000 gånger större, 70 000 gram.
| Övningsuppgifter sidan 366 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1010 | 1011 | 1012 | 1013 | 1014 | 1015 | 1016 | 1017 | ||
10.3 Standardmodellen för materiens uppbyggnad
10.3.1 Atomen (sid 368)
Förhållandet mellan ett föremåls massa och dess volym kallar vi föremålets densitet. Vi skulle också kunna säga föremålets täthet.
$\rho=\dfrac{m}{V}$
Enheten för densitet är vanligtvis kg/m$^3$, men ibland används även enheten g/cm$^3$.
10.3.2 Kvarkar och leptoner (sid 370)
Gällande siffror är ett viktigt begrepp att ha koll på. Några exempel:
| Övningsuppgifter sidan 374 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1018 | 1019 | 1020 | 1021 | 1022 | 1023 | 1024 | 1025 | 1026 | 1027 |
| 1028 | 1029 | 1030 | 1031 | 1032 | |||||
10.4 Krafterna
10.4.1 Om krafterna (sid 375)
Alla mätningar innehåller en osäkerhet, det kan bero på att den som utfört mätningen varit slarvig eller på att mätutrustningen har begränsningar. Osäkerheten i sig är ofta inget problem, det viktiga är att göra en korrekt och rimlig bedömning av osäkerhetens storlek.
10.4.2 Gravitation (sid 375)
Gällande siffror är ett viktigt begrepp att ha koll på. Några exempel:
10.4.3 Elektromagnetism (sid 376)
Ett viktigt begrepp inom fysiken och alla annan naturvetenskap också för den delen är storleksordningar. Storleksordningar är ett sätt att relatera mått eller mätvärden till varandra och en storleksordning är samma sak som en tiopotens!
10.4.4 Stark kärnkraft (sid 377)
Ett viktigt begrepp inom fysiken och alla annan naturvetenskap också för den delen är storleksordningar. Storleksordningar är ett sätt att relatera mått eller mätvärden till varandra och en storleksordning är samma sak som en tiopotens!
10.4.5 Svag växelverkan (sid 378)
Ett viktigt begrepp inom fysiken och alla annan naturvetenskap också för den delen är storleksordningar. Storleksordningar är ett sätt att relatera mått eller mätvärden till varandra och en storleksordning är samma sak som en tiopotens!
10.4.6 Higgsmekanismen (sid 378)
Ett viktigt begrepp inom fysiken och alla annan naturvetenskap också för den delen är storleksordningar. Storleksordningar är ett sätt att relatera mått eller mätvärden till varandra och en storleksordning är samma sak som en tiopotens!
| Övningsuppgifter sidan 380 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1033 | 1034 | 1035 | 1036 | 1037 | 1038 | 1039 | 1040 | 1041 | 1042 |
| 1043 | 1044 | ||||||||
Instuderingsuppgifter kapitel 10
★-UPPGIFTER
| ★-Uppgifter sidan 382 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1045 | 1046 | 1047 | 1048 | 1049 | 1050 | 1051 | 1052 | ||
| ★★-Uppgifter sidan 382 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1053 | 1054 | 1055 | 1056 | 1057 | 1058 | ||||
| ★★★-Uppgifter sidan 383 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1059 | 1060 | 1061 | 1062 | 1062 | 1063 | ||||